Funnen vän, av Thea, 10 år

Funnen vän

Funnen vän

av Thea, 10 år

Kapitel 1: Kan det bli bättre?

Det är måndag och första rasten har precis börjat. Maia sitter på trappan och ser när alla klasskompisar spelar fotboll. Maia får inte vara med på fotboll därför att hon är mörkhyad. Hennes klasskompisar retar henne för det. Maia tycker att rasterna är jättelånga och jättetråkiga. När det väl ringer in så blir alla ledsna och arga på Maia över att det ringer in i just den stunden. Det brukar alltid bli så. Maia bryr sig inte om att de säger så, utan bara går in och tar av sig. När Maia fått av sig alla sina ytterkläder så kommer alla skrikande och gapande in genom ytterdörren. Ingen bryr sig om att Maia står där och försöker komma in i klassrummet.

När Maia har kommit in i klassrummet och satt sig vid sin bänk, så säger fröken Anna: – Det ska börja en ny tjej på måndag, men hon kommer att hälsa på på onsdag. Jag tänkte att hon ska sitta bredvid dig, Maia.

Maia blir rädd och tror att den nya tjejen kommer att reta henne som alla andra.

Kapitel 2: Onsdagen har kommit

Det är onsdag morgon och Maia är på väg till skolan. Hon är rädd och nervös över att den nya tjejen ska komma och hälsa på i klassen idag. När Maia har kommit till skolan och satt sig vid sin bänk så kommer den nya tjejen tillsammans med sin mamma och fröken Anna. De ställer sig framme vid tavlan och väntar en liten stund med att säga någonting, men efter en stund så säger fröken Anna: – Det här är Lisa och hon ska börja här på måndag. Som ni vet så skulle hon hälsa på hos oss idag. Sedan säger hon till Lisa: – Du ska få sitta bredvid Maia där nere.

Hon pekar på Maia och Lisa går och sätter sig bredvid henne på den bänken som är ställd bredvid hennes. När Lisa har satt sig på sin nya plats och sagt hejdå till sin mamma, så säger Maia försiktigt: – Hej, jag kommer från Sydafrika. Var kommer du ifrån?

Lika försiktigt som Maia svarar Lisa: – Hej, jag kommer från Norge.

Pratstunden tar slut lika fort som den började och både Lisa och Maia lyssnar på fröken Anna.

– Maia, du visar Lisa runt idag, säger fröken Anna plötsligt.

Maia kan inte säga något annat än ja.

När det väl ringer ut så följer Lisa efter Maia ut i korridoren. Ute så visar Maia Lisa skolgården och matsalen och gympasalen. Hon säger också: – På måndag när du börjar här så är det gympa, glöm inte gympakläder då.

När det ringer in tycker Maia att rasten var ganska roligt idag. Inte så tråkig, ensam och lång som den brukar. Efter en timme frågar Lisa om Maia vill följa med henne hem efter skolan. Maia brukar aldrig bli frågad av någon i klassen om hon vill leka med någon. Det är första gången för Maia. Maia svarar: – Ja, jag vill gärna följa med dig hem efter skolan.

Lektionerna går ovanligt snabbt när man har en bra kompis, tycker Maia.

BildFunnenvän

Kapitel 3: Äntligen Måndag

Idag är det måndag och Maia nästan springer till skolan. Idag är det dagen då Lisa ska börja i klassen. Maia och Lisa har blivit bästa vänner och de ska leka efter skolan. Maia är jätteglad och längtar till skolan och att träffa Lisa igen. Maia bryr sig inte om att de andra i klassen retar henne så länge hon har Lisa i sitt sällskap.

Av Thea, 10 år, Skrivarverkstad med Sagopedagogen Inger Duberg, Skövde stadsbibliotek, februarilovet 2014

 

 

Greger får en vän, av Gustav, 9 år

GregerOmslag

Greger får en vän

Av Gustav, 9 år

Det var en gång en pojke som hette Greger. Greger förstörde i klassrummet och var riktigt dum på rasterna. Greger hade inga vänner. Han hade bara sin hund Rufus. Rufus var tre år. Rufus var Gregers enda vän. Men Greger ville ha en riktig vän. En dag när Greger är ute och går med Rufus, träffar Rufus en annan hund som heter Bamse. Då tänker Greger, tänk om jag också hade en vän.

Men en dag sa Rufus till Greger: – Jag ska hjälpa dig att få en vän.

– Tack, svarar Greger.

– Men var ska vi hitta en vän, säger Greger.

– Jag vet inte, säger Rufus.

– Vi börjar imorgon. Dagen efter går Greger upp jättetidigt. Han äter frukost och sedan går han och väcker Rufus.

– Var ska vi börja? Säger Greger till Rufus.

De går till affären.

Det är en fin dag och solen skiner så att man nästan inte kan titta. Men i affären finns ingen vän till Greger. Det finns bara vuxna som handlar.

GRegerbild

– Vi går till lekplatsen, säger Rufus.

De börjar gå mot lekplatsen. Men helt plötsligt har Rufus försvunnit. Greger går bort mot lekplatsen. Han tror att Rufus kan vara där. Men Rufus är inte på lekplatsen. Greger går runt och frågar barnen som är på lekplatsen om dom kan hjälpa honom att leta efter Rufus. Men alla säger bara: – Aldrig hjälper vi en som sån som du.

Men till slut hittar han en tjej som heter Lisa. Hon vill hjälpa Greger att hitta Rufus. Lisa har också en hund som heter Vilmer. Han är också borta. De går och letar efter dem. Och bakom ett träd sitter Rufus och Vilmer och äter på varsitt  hundben som dom har hittat.

Och idag har Greger fått en vän.

 

Av Gustav, 9 år,

Skrivarverkstad med Sagopedagogen Inger Duberg, Skövde stadsbibliotek, februarilovet, 2014

 

Personporträtt Jennifer – den atletiska tjejen, av Levan, årskurs 7

Jennifer  – den atletiska tjejen

Jennifer är född i Stockholm, år 2000. Hon är väldigt atletisk av sig, mycket sprallig och älskar idrott. Hon säger:

– Jag älskar idrott för att man inte behöver tänka, jämfört med andra ämnen. Och jag är väldigt tävlingsinriktad, så jag gillar absolut inte att förlora!

Jennifer hade många fritidsaktiviteter, en av de hon tyckte mest om var cheerleading.

– Jag gick i cheerleading, fast jag bröt handen så jag var tvungen att sluta, säger Jennifer medan hon smaskar i sig massa godis under bildlektionen.

Jennifer reser mycket med sin familj. Hon har besökt Danmark, Norge, Finland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Ryssland, Holland, Tjeckien, Vietnam, Thailand, Hong Kong, Kambodja, Saudiarabien, Malaysia, England och Singapore.

Hon tycker att det bästa landet som hon har besökt är Frankrike. Hon var då sex år och tyckte att Frankrikes miljöer och sevärdheter var mycket finare än alla andra länder hon har besökt. Maten och nöjesplatserna var så bra och den bästa nöjesplatsen var Disney land.

Fakta Jennifer:

Bor: Göteborg

Ålder: 13 år

Hobby: Att dansa

Familj: Mamma, pappa och syster

Favoritmat: Pizza och pad thai

Fem saker du inte vet om Jennifer:

1. Hon kan göra vågen med ögonbrynen

2. Hon kan göra rekord på bröstkorgsroteringar

3. Hon är laktosintolerant men dricker mjölk

4. Hon blöder näsblod ungefär två gånger per månad

5. Hon hatar läsk men älskar godis

 

Av Levan 13 år, Göteborg

Vampyrer och läskiga spöken av Alva, årskurs 3

För länge, länge sen, fanns det läskiga vampyrer och spöken. De bodde i ett läskigt spökhus. Ingen vågar gå in där. Alla saker är sönder.

Fast en dag, då var det en människa som ville leta reda och se på spöket. Hon gick in ihuset, hon var rädd.  I ett hörn såg hon något vitt. Det var Vampyrspöket. Hon frågade:

– Vem är du?

– Jag är Vampyra, jag bor här med mer vampyrspöken och vampyrer.

– Men var är de?

– Jag är Alva.

Vampyras kompis biter

– Hur många år är du?

– Tio år.

– Jag också.

– Vad är du för något? Jag är vampyr.

– Jag är människa.

– Vi är ganska lika, inte lika med hud, jag har tänder som sticker ut.

– Ja, men kommer vampyrerna att bita mig?

– Ja, de vuxna kommer nog att göra det, sa Vampyra och bet Alva så att hon blev en vampyr.

– Men vad ska jag heta då? sa Alva, jag kan väl inte heta Alva.

– Nej, du kan bli Drottningens barn.

– Men hur kom vampyrspökena till?

– Vampyrerna bet spökena och fick heta Vampyrspöken.

– Men över till, vad jag ska heta?

– Du kan heta Varulvia,

– Men det är ju ganska likt Varulvlina.

– Egentligen heter jag Varulvlinalisa, det är ett konstigt namn, tycker jag, så jag ska kanske döpa om mig till Varulvlisa istället, jag ska fråga mina föräldrar. Men var är Drottningen?

– Hon är hemma för att hon inte ska bli skjuten av människorna. Kom så går vi till Drottningen!

– Okej, men hur döper man om sig?

– Jag vet inte, sa Varulvlisa, men Varulvia hette vår förra prinsessa.

– Vad bra! sa Alva.

Kapitel 3: Varulvia blir prinsessa

De gick in i slottet och frågade om Alva kunde heta Varulvia och bli prinsessa Varulvia.

De sa ja, för de hade ju ingen prinsessa. Då sa Varulvlisa:

– Hon är en människa som jag bet, men det går precis lika bra med människor, för människor är väldigt duktiga. Men vi måste hitta en krona till henne.

– Okej, men den måste vara fin!

– Ja, det vill jag, sa Alva. Men kan vi döpa mig nu?

Så började de med att döpa henne och nu heter hon Varulvia och de hittade en jättefin krona. Alla ville vara Varulvia.

Kapitel 4: Varulvia flyttar in

Hon fick världens finaste rum. Hon har en balkong och altan men allt hon vill vara att verkligen få vara sig själv igen. Hon vill inte vara någon annan, hon vill vara sig själv. Sen ser hon Drottningen, hon har med sig världens sötaste, finaste hund.

– Du får den här hunden!

– Verkligen?

– Jag lovar!

Sen flyttade hon in och hon blev prinsessa.
Sen var allt som det skulle.

Så levde de lyckliga i alla sina dagar.

 

Alva, årskurs 3, Göteborg

Skrivarverkstad med Sagopedagogen Inger Duberg, höstterminen 2013